Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






   
  Åter till forumet 2017.11.19 - 20:48
 Tisdag, 29 September 2009 21:31 | skrivet av: Göran Lundin
Den heliga boken
Just nu befinner jag mig i Tärnafjällen, där jag sitter och försöker skriva på en fortsättning på Vargflickan. Vädret är i alla fall det rätta: snöglopp, hård vind och mörker. Ett riktigt vargaväder.
På vägen upp lyssnade jag på Studio 1, som hade ett inslag från en återvinningsstation i Åkersberga. En kvinna förfasade sig över att en person var där och slängde en massa böcker. Sådana får man väl inte slänga …
Senare flyttades fokus till Björn Ranelid, som aldrig någonsin kan tänka sig att slänga en bok. Istället försöker han rädda andras böcker från att gå till förgängligheten. Lägenheten är full och i bilen har han ett specialutrymme, som kommer till användning under semestern. Det dyker alltid upp böcker som måste tas om hand.
Jag får lite dåligt samvete när jag lyssnar. I somras gjorde vi en storstädning på lagret och min son Erik åkte i skytteltrafik till Degermyrans återvinningsstation. Ett tag hade jag övervägt att låna en godsbuss av Skelleftebuss, men jag insåg att det kanske skulle verka utmanande. Vi har i alla fall ofta diskuterat på förlaget vad vi ska göra med restupplagor av böcker. Sälja till vrakpris, eller ge bort? Kruxet är bara att folk inte vill ta emot böcker, som de inte är intresserade av. Vem vill sätta upp en tavla hemma på väggen, som man tycker är ful? Det enda alternativet till slut är färd till återvinningen, för vidarebefordran till Umeå Energi.
Fast visst önskar jag att böckerna istället vore återvinningsbara på riktigt – det vill säga, av en gammal bok blir en ny. Tyvärr innehåller moderna böcker en massa plaster (laminering) och limmer, som försvårar den processen. En riktig, kretsloppsbok skulle jag gärna satsa på.
Innan jag startade Ord&visor, samlade jag på böcker. Bokhyllorna därhemma var dyra och tog mycket plats. Men med åren har jag fått en alltmer pragmatisk syn på böckerna och hyllorna har rensats flera gånger. Numera samlar jag bara på några favoriter, samt historisk, norrländsk litteratur. Och jag går hellre på antikvariat än på bokhandel. Några statusböcker har jag inte i bokhyllan, bara några halvfranska band. Klenoden är faktiskt en illa tilltygad En bok för alla-titel: B. Travens dödsskeppet. Den har lästs och omlästs många gånger, och än håller den ihop. För mig är den viktig för att den bär vittnesbörd om flitig användning.
Nej, inte är böckerna heliga. Och nog vore det synd för all nyutkommen litteratur om bokhyllorna redan är oåterkalleligen fulla. Dessutom trycks många klassiker på nytt. Fast visst blir jag en smula uppmuntrad om jag kommer hem till någon och upptäcker att i bokhyllan finns en och annan titel av besökaren själv …