Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






   
  Åter till forumet 2017.11.19 - 20:53
 Torsdag, 26 November 2009 12:43 | skrivet av: Göran Lundin
Civilkurage för jordens hälsa
För många år sedan skjutsade jag ett gäng elever från Anderstorpsskolan i Skellefteå till en å, som rinner genom ett rikt jordbrukslandskap. Ån var deras studieobjekt i miljöprojekt. I flera års tid hade man följt åns hälsotillstånd och inventerat fiskebestånd och artrikedom. Långsamt, mycket långsamt försämrades kvalitén på vattnet, framförallt på grund av försurning, men livet tycktes anpassa sig.

Men så plötsligt ett år, försvann nästan all fisk. Ingenting dramatiskt hade hänt med försurningen, det hade blivit värre, dock inte på något avgörande sätt. Naturen hade i det längsta rättat och packat sig, men till slut passerades en gräns – och då kollapsade ekosystemet. Den ån har ännu inte återhämtat sig, trots att försurningen nu minskat.

Det är i det perspektivet som jag ser diskussionen om klimatförändringar. Många tycks resonera som så att förändringarna är så små och det går så långsamt, att det är inget att bry sig om idag. Eller åtminstone behöver man inte ha sådan brådska. Under tiden kan vi fortsätta att resa och konsumera precis som vi gjort tidigare.

Problemet är bara att naturen i globalt perspektiv fungerar ungefär på samma sätt som i den lilla ån i Kågedalen utanför Skellefteå. Naturen har en fantastisk förmåga till anpassning, men till slut går man över en tröskel och då blir förändringarna desto mer dramatiska. Åtskilliga exempel på detta finns runtom i världen. När jordens klimat bara bli lite varmare, kommer andra processer igång, processer som man inte kunnat förutse tidigare. En sådan är att permafrosten på den sibiriska tundran håller på att tunnas ut och rent av försvinna – dvs det blir tjäle bara på vintern. Under sommarhalvåret läcker istället enorma mängder metan ut i atmosfären, och metan är en av de kraftigaste växthusgaser som finns.

Nu har världens meteorologer kommit fram till att nivåerna av koldioxid i atmosfären är högre än någonsin under industrialiseringens tidvarv. Bara 2008 var ökningen högre än de närmast föregående tio åren. Det ser alltså ut som om processerna redan nu börjar accelerera oroväckande. Världens glaciärer minskar i rasande takt.

Under tiden pågår ett politiskt gräl om vem som ska bära ansvaret. Vill inte Kina så vill inte USA. Ryssland har köpt på sig massor med utsläppsrättigheter i en parodisk utsläppshandel och behöver inte oroa sig.
Själv är jag dyster om framtiden. Kanske är det åldern. Jorden blir ett helvete när jag dör. Ingen ska överleva mig. Fast jag låter inte pessimismen styra min livsstil. Jag vill och kan förändra mitt eget beteende. Jag kan cykla (det gör jag redan), jag kan undvika flyget, jag kan källsortera och spara energi. Jag kan handla klimatsmart (det försöker vi redan göra.) Jag kan också bilda opinion och stödja organisationer som Greenpeace, Svenska Naturskyddsföreningen och andra. Det gör jag.

Fast jag vet att det inte kommer att räcka. Förmodligen kommer omfattande ekosystem att kollapsa innan det ekonomiska kraft som styr vår vardag kastar in handduken. Om man ser på människans historia är det egentligen fascinerande hur vi brett ut oss och hur vi, med hjälp av vår intelligens, fått för oss att vi kan regera över och kontrollera naturen. I stort och i smått. I Kina besprutar man molnen inför högtidsdagar, så att det inte ska regna. I Sovjetunionen tömde man hela sjöar och försökte vända på floder. I länder med regnskog skövlar man regnskog för att plantera soja och oljepalmer. Gissa för vilken marknad?

De goda krafterna finns – och de växer. Men precis som på det lilla planet, har människan ett kraftigt underskott på en viktig – kanske den viktigaste egenskapen: civilkurage.

Civilkurage att våga sätta sin egen bekvämlighet, sin egen prestige och karriär på spel, för att leva och säga som det verkligen är.


Svar av: Chandra 2013.10.04 - 22:15
Hej!Ja, det beror pe5 att en del tar god tid pe5 sig att bli fe4rdiga till maten. Detta har vi talat om myekct ff6r att vi ska fe5 se5 myekct tid som mf6jligt i matsalen. Fortsatt trevlig helg!

Svar av: Anisha 2015.11.09 - 22:44
skriver:I have posted some blogs soihwng the seasons. We are in Autumn or Fall right now. Soon the snowy winter will be here, then spring and new beginnings, then summer. Our last summer was very hot and dry we were in a drought most of the summer. Check out some of my blogs