Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






   
  Åter till forumet 2017.11.25 - 8:30
 Måndag, 4 januari 2010 20:17 | skrivet av: Göran Lundin
Mera avlyssning
Dagen före julafton hann jag gå och äta lunch på Köket, innan jag skulle ut och köra buss. Jag och två karlar i min egen ålder, var de enda kvarvarande gästerna.

Jag hade tur. De två andra gästerna hade inte träffat varandra på många år och de hade varsin historia att berätta. Från grunden. Jag fick två levnadsöden serverade på fat, så att säga. Problemet för mig var bara att inte se ut som om jag tjuvlyssnade.

Bägge var företagare. Den ene, A, hade det gått mycket bra för, den andre, B, hade inte varit lika lyckosam. Det var B som drev på samtalet, berättade om sig själv utan att invänta frågor och som dessutom noggrant förhörde sig om hur det gått för den andre.

B hade haft bilfirma i Skellefteå, centralt med en god och trogen kundkrets. Men en dag började hostan och andnöden för B. Den kom plötsligt, utan direkt förvarning. Han sjukskrev sig och började om igen, men problemen blev bara värre och värre. Det visade sig att han hade lungemfysem och till slut konstaterade läkaren: "Du har bara två val: att dö, eller att sälja."

B valde att sälja. Nu gick han bara och drog benen efter sig, som han uttryckte det. Han saknade sitt gamla jobb och sitt företag oerhört mycket, men hans hälsa befann sig på ett sluttande plan och han skulle aldrig kunna arbeta mer. Endast kortare promenader orkade han med.

A, däremot, hade ägt en liten målerifirma, som mitt under krisen expanderat och köpt in flera andra företag. Nu ägde han filialer i tre olika städer och hade ett sextiotal anställda. När B frågade om hans familjeförhållanden berättade A att han hade tur: alla hans barn borde i närheten och barnbarnen var flitiga gäster. Det fanns inget skryt i hans berättelse, hans svarade närmast på B:s frågor. Däremot undvek han att ställa frågor om B:s familjeförhållanden. Det var som om han inte ville att alltför mycket elände skulle komma i dagen.

Jag lyssnade som det anstår en författare: girigt sög jag i mig de två levnadsödena. Jag såg framför inledningen på en roman. Ett möte, två vänner som dukar upp varsitt liv för varandra, ett framgångsrikt, ett annat som antagligen varit lika framgångsrikt om inte emfysemet slagit till. B skulle förmodligen dö en förtidig död.

När A och B berättat färdigt om sina egna liv, började de gå igenom gamla vänner och gemensamma bekanta. De värderade och bedömde, alla hörde de hemma i småföretagarvärlden. en värld av hantverkare, selfmade män, som inte bara kunde driva ett företag utan också slå i en spik.

Efter närmare en timme reste de sig och önskade varandra God jul. Sedan försvann de. A skulle åka till Thailand på två veckors semester. B skulle försöka hålla ut med sina korta promenader med hunden.

Själv satt jag omtumlad kvar och lyssnade på tystnaden: kände hur romanen tog form i mitt huvud. Jag tyckte synd om B men prisade min tur att få ha avlyssnat detta samtal.


Svar av: Annika 2010.01.05 - 01:16
Men visst skulle man hitta på en vändning i romanen, något oväntat som givit lite mer ljus åt B:s öde och lite mindre åt A.

Svar av: Göran Lundin 2010.01.05 - 17:39
Ja, kanske det, men nu råkade jag ju halka in i rena rama verkligheten. Eventuellt såg förutsättningarna för A och B helt olika ut från början, det vill säga B spåddes lycka och framgång, medan A:s prognos var betydligt sämre. Där har vi eventuellt vändningen!