Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






Tillbaka till Diskussionsämnen

Krönika v.6: Änglahår
07 Feb 2007 Ana Porss
Har du färgat håret grått?

Inte trodde jag att jag någonsin skulle ägna mig åt att färga håret när jag som åttaåring undrade varför min mammas gamla faster från Amerika hade en lila nyans i sitt gråvita änglahår. Färgat håret hade mamma också gjort i flera år visade det sig sedan, men väldigt diskret och hos hårfrisörskan, som hon besökte med jämna mellanrum. Men att jag! Nej, aldrig någonsin skulle jag förställa mig så att jag till och med skulle förändra min hårfärg.

Jo, jag gjorde det, efter trettiostrecket hände det första gången. Jag var brunett i några år tills jag bestämde mig för att jag egentligen passade bäst som blond.

Nu för tiden är det lika vanligt att en trettonåring färgar sitt hår svart som att en femtioåring gör guldslingor i sitt redan blonderade hår. Jag måste säga att vi mer eller mindre verkar vara beroende av att se ”vackrare” ut än vad vi egentligen gör. Och visst är det lite patetiskt att det är så viktigt för oss, det kan vi i alla fall konstatera när vi misslyckas.

Hur skulle du reagera om du hade färgat håret, just för att dölja de grå stråna i utväxten, och det första din särbo säger när ni träffas:
- Har du färgat håret grått?

Vi satt på tåget, på väg ner till storstadslägenheten där vi som särbos träffas med jämna mellanrum. Han sa det inte för att vara elak, det kom bara helt naturligt, nästan för naturligt. Jag lade märke till reaktionen på mannen som satt bredvid honom. Ett leende spred sig över mannens ansikte samtidigt som han gav mig en blick och sedan förläget tittade ut genom fönstret. Antagligen tänkte han att så skulle han aldrig våga säga till sin fru och på något sätt tyckte han säkert att det var skönt att få höra en så uppriktig man säga detta utan att tveka en sekund. Jag blev inte ledsen utan mer förvånad och undrade om min särbo verkligen menade att det var grått.
- Ja, det är väl din ursprungsfärg.
- Du menar att det är råttfärgat?
- Det ser livlöst ut, nästan dött.
Mannen bredvid hade svårt för att hålla sig för skratt och jag började riva i väskan för att få upp min ihopfällbara sminkspegel.

Kvällen innan hade jag masserat in toningsshampo i håret för att slippa se den mörka utväxten i benan, som numera har fått ett inslag av en del nästan vita hårstrån. På förpackningen hade jag läst att färgen kunde med fördel användas på grått hår och dessutom kunde den tvättas ur. Den skulle sitta i upp till tjugofyra tvättar. Resultatet kunde väl inte bli så misslyckat, tänkte jag. Kvinnan på förpackningen hade en fantastisk lyster på håret och dessutom stod det ju att färgen var mörkblond. Priset var också överkomligt, jag skulle spara minst nio hundralappar på att tona håret själv genom att slippa gå till frisören.

Solen sken in genom tågfönstret och i det starka skenet såg jag till min förskräckelse att håret skiftade i någon underlig lilagrå färg och visst såg det dött ut! Min särbo förstod att jag precis upptäckt det han redan blivit vittne till och lugnade mig med en kärleksfull blick. Mannen bredvid såg också mycket förstående ut. Jag letade upp en hårsnodd i väskan och samlade ihop mitt hår i en tofs.

I storstaden besökte vi några butiker eftersom min särbo skulle prova kostymer. Jag kunde inte låta bli att ta en extra titt när jag gick förbi butiksspeglarna. Det här var ju inte klokt; på något underligt sätt hade toningsfärgen lagt sig som en matt hinna över det blonda och den lila nyansen kom från de rödlätta slingorna, som efter mitt senaste frisörbesök hade varit så snygga.

På kvällen tvättade jag håret och skrubbade extra mycket trots att jag insåg att det antagligen inte skulle ha någon effekt. Jag tänkte också på att jag faktiskt var ganska fåfäng, som lät mig påverkas så utav detta problem. Det fanns ju annat, som var mycket viktigare, här i livet. Vad spelade det för roll om mitt hår såg levande eller dött ut? Jag letade i alla fall upp min gamla basker. Den kanske kunde dölja en del när jag vistades ute, tänkte jag. Faktum var att den såg riktigt fräck ut. Helrätt faktiskt. Sedan räknade jag ut att det bara var tjugotre tvättar kvar innan toningsshampot skulle släppa taget om mina hårstrån och då skulle jag ringa min frisör och göra ett nytt försök att bli ”vackrare” än vad jag egentligen är.



Warning: mysql_num_rows(): supplied argument is not a valid MySQL result resource in /var/www/web16/web/forum_inl_a.php on line 78
Ditt inlägg i detta ämne:
Ditt namn:
Din E-post:
Inlägg:
Säkerhetskod:
  OBS! Fyll i koden som syns i bilden nedan.
Ditt inlägg kommer annars inte att sparas! För säkerhets skull, kopiera texten innan du skickar.


security image
 

 Denna eHandel har producerats av guru.se