Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






Tillbaka till Diskussionsämnen

Krönika v.7: Det är synd om
16 Feb 2007 Bertil Edin
DET ÄR SYND OM MÄNNISKORNA

I en intervju (signerad Leif Norrman) i Dagens Nyheter nyligen svarade TV-meteorologen Pär Holmgren på frågan Vad händer om inte den globala uppvärmningen stoppas? Så här sa han bland annat:
– Om femtio år tror jag att vi har tjugo miljoner människor i Sverige /välbeställda sydeuropéer kommer att ha flyttat hit/.
– Om hundra år är vi hundra miljoner /på grund av de stora flyktingströmmarna/.
– Amazonas har torkat ut, öknarna breder ut sig, och folkvandringar och krig präglar stora områden i världen.
– Alla glaciärer är borta och havsytan har stigit kraftigt som en följd av att isen vid polerna har smält.

Det här är ett av skälen till mitt val av rubrik. Strindberg kunde aldrig ha föreställt sig att nyckelrepliken framför alla andra i Ett drömspel skulle vara så ödesmättad efter ett sekel. En replik som citerats mångtusende gånger under åren – även slarvigt i de mest alldagliga sammanhang.

De flesta av oss, tror jag, har börjat inse att klimathotet är utomordentligt allvarligt, men vi har också några väl fungerande skyddsmekanismer att ta till. Vi kan säga att undergångsprofetior alltid har förekommit, och att de alltid har kommit på skam. Vi kan säga att ensam kan ingen åstadkomma någonting. Vi kan säga: vi är inte den värsta miljöboven. (Nånannanismen.)

Och som ett praktiskt exempel nämner vi att utan bilen och flyget stannar inte bara Sverige utan hela världen.

Vi kan inte offra något av vår hårt tillkämpade välfärd, inte ens om vi anar eller rentav vet att det är kommande generationers existens som hotas. Människan kan aldrig gå tillbaka utvecklingsmässigt. Hur skulle det gå till? Skulle hon undertrycka sin strävan efter välbefinnande, sitt habegär, sin förmåga att blunda för andras nöd och lidande? Göra våld på det som är en elementär och oförytterlig sida av människonaturen – den avgörande faktorn bakom allt som vi kallar mänsklig utveckling.

Men inser vi att vi i själva verket har utövat våld och gjort något ont när vi har tillskansat oss resurser som skapar överflöd åt vår egen tredjedel av världens befolkning och brist på livets nödtorft för de övriga två tredjedelarna? Och att vår välfärd har ett pris som andra tvingas betala.

Även om vi inser det kan vi inte ändra oss här heller. Det är som om vi trodde blint på en urgammal mytisk föreställning att om människan inte hade en dragning till det onda och destruktiva skulle hon inte heller ha någon drift till det goda och konstruktiva. Enligt den myten skulle hon bli viljelös, passiv och likgiltig i en paradisisk tillvaro där ingen ondska fanns.

Jag började tänka i de här banorna häromdagen när jag läste ett referat från en proffsboxningsgala som anordnats i Göteborg. Det ska ju vara fritt fram nu i vårt land för tillställningar där människor slår varandra medvetslösa inför publik. ”Publiken jublade, visslade och tjöt efter mer”, står det i referatet (som, i rättvisans namn, andades ett visst avståndstagande). Från en av boxarnas näsa ”skvätte det /blodet alltså/ ut över ringrepen”. En ung, lång och ståtlig svensk kvinna var också med: hon slog en kortvuxen medelålders amerikanska blodig.
Har vi verkligen inte kommit längre än att vi måste tillåta dessa primitiva gladiatorspel? Vad är det som får åskådarna att heja och jubla när de ser en människa slå tunga slag i en annan människas ansikte?

Ett argument för proffsboxning, och boxning överhuvudtaget, är att ungdomars våld därmed kan kanaliseras på ett ”lagligt” sätt och inte i gängbråk. Återigen: det onda måste accepteras såsom varande ofrånkomligt, när det enda rimliga vore en strävan att hjälpa de våldsbenägna till rätta och undervisa dem i etik och förnuftigt tänkande.

Ofattbart tragiska mord, och många fall av brutal misshandel nästan dagligen, är vad vi ser, hör och läser om i våra medier. I vårt förskonade land. Världen därute tycks värre än vanligt översköljd av hat och blod i ständiga våldsvågor.

Vi behöver inget konstgjort våld. Vad vi behöver är medvetna människor, inte medvetslösa.

Bertil Edin


Warning: mysql_num_rows(): supplied argument is not a valid MySQL result resource in /var/www/web16/web/forum_inl_a.php on line 78
Ditt inlägg i detta ämne:
Ditt namn:
Din E-post:
Inlägg:
Säkerhetskod:
  OBS! Fyll i koden som syns i bilden nedan.
Ditt inlägg kommer annars inte att sparas! För säkerhets skull, kopiera texten innan du skickar.


security image
 

 Denna eHandel har producerats av guru.se