Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






Tillbaka till Diskussionsämnen

Krönika om skrivande 14
22 Apr 2007 Lilian Perme
Krönika
Kvinnligt och manligt – finns det?

Har du funderat över om det finns speciellt manliga eller kvinnliga texter? Det är ett känt faktum, att kvinnor läser böcker skriva av kvinnliga såväl som manliga författare, medan män föredrar att läsa böcker skrivna av män. Varför det är så kan man fundera över. Att komma fram till ett entydigt svar går knappast.

Vad vi kan konstatera är att kvinnor redan i skolan möter många texter vars författare är män. Vi vänjer oss alltså vid manligt språk (om det finns), och manliga perspektiv, medan män inte får motsvarande träning att läsa kvinnliga författares texter, eftersom det inte finns så många bland klassikerna, och inte heller i antologierna. Urvalet har blivit bättre, vad gäller kvinnors texter på senare år, men jämställt är det inte.

Vilken betydelse har detta för oss, när vi skriver? Kan man över huvud taget se om en text är skriven av en man eller av en kvinna? Under sju år satt jag i referensgruppen för centrala prov på gymnasiet. Där fick vi läsa åtskilliga anonyma uppsatser, renskrivna på dator, och spontant talade vi om ”hon” eller ”han”, när vi diskuterade texterna. Bortsett från att det ibland framgick av innehållet vilket kön författaren hade, var det påfallande hur tvärsäkert vi uttalade oss, Jag kan bara påminna mig ett enda tillfälle då vi hade fel. Enligt statistiken fanns det också typiska pojkämnen och flickämnen, bland dem eleverna hade valt.

Nu har det gått mer än tio år sedan den här gruppen arbetade, men signalerna var så tydliga att jag knappast tror att skillnaderna har utjämnats helt. Det som utmärkte kön var ämnesval, perspektiv och språk. Pojkar skrev till exempel om den globala ekonomin, medan flickorna försökte svara på frågan hur man får pengarna att räcka till! Därmed också sagt att pojkar ofta har ett större perspektiv, medan flickor gärna letar exempel hur den närmaste omgivningen. Språkligt gör pojkar fler formella fel, men de tar också större risker, exempelvis genom att använda ett avancerat ordval, som de kanske inte behärskar helt. Flickorna skriver mindre vidlyftigt, men korrekt. Hur många flickor har inte våndats över sina ständiga 4:or, eller VG:n, och aldrig förstått varför deras korrekta uppsatser aldrig belönades med det högsta betyget?

Rätt är bra, men inte alltid bäst. Man måste våga något för att vinna något. Den lärdomen skulle kunna få många kvinnor, inte bara att våga skriva, utan att också göra deras texter mer personliga, mer spännande att läsa. Lär dig reglerna, men våga bryta mot dem, när du känner att texten mår bra av det!

Vad kan då manliga författare lära av detta? Ta vara på språklusten och fortsätt att experimentera! Genomläsning och bearbetning lönar sig. Frihet är stimulerande, men lite ordning och redan hjälper läsaren.

Nu är det förstås inte bara språket, utan också innehållet som delvis är könspräglat. För något år sedan skulle jag hålla en föreläsning om kvinnors texter om kärlek – en kort historisk överblick. Det är förstås en omöjlig uppgift, men inspirerande. Att börja hos Sapfo kändes naturligt: ”Gudars like tycks mig den mannen vara/ han som får sitta dig nära…”. Redan där anslås tonen. Författaren är olyckligt kär, eller åtminstone olycklig, när den älskade ska lämna Lesbos. Hon beskriver den olyckliga kärlekens fysiska vånda: ”Svetten rinner ned och en darrning griper/ all min arma kropp.” (Övers. Hj.Gullberg)

Sedan fortsätter den olyckliga kärlekens saga århundrade efter århundrade. Kvinnan längtar, överges, suckar och gråter. Mannen däremot ser kärlekens erotiska sida. Han dyrkar, än på avstånd, än på nära håll. Han njuter. Det finns olyckliga undantag, som Catullus i Rom, även om han gör litterär karriär på sin olycka, och män med dåligt självförtroende och drogmissbruk, som Stagnelius och Fröding. Är kvinnan inte av kött och blod, vältrar de sig ändå i fantasin i den fiktiva kvinnans bädd. Ingen har som Edit Södergran sammanfattat detta: ”Du sökte en kvinna/ och fann en själ - / du är besviken.”

I den kvinnliga dikten är kärlekens fysiska sida ett hot, ibland ett dödshot, ett bokstavligt sådant genom barnsbörd och sjukdomar - inte orgasmens utplånande förmåga, ofta benämnd som döden i den manliga dikten.

När kärleken ses ur så skilda perspektiv i litteraturen, och beskrivs på så olika vis, kan man också se att vi behöver både kvinnliga och manliga författare. Inte för att vi kommer så mycket närmare varandra i våra skildringar av kärleken, utan för att berättelserna kompletterar varandra, och underlättar förståelsen människor emellan.

Utöver kärleken skildras förstås den kvinnliga världen och den manliga. Att mäns berättelser länge har haft högre status, beror också på vad som hände under antiken, då lärdomsvägarna grundlades, de som ledde män till samhällets höjder och hindrade kvinnor att ta sig dit. Det gällde att kunna kopiera antikens mästare – och hur skulle man kunna det, när man inte fick läsa dem, och kunde varken latin eller grekiska? Barnkammar-, köks- och salongsspråket räckte inte långt för den som ville bli författare. Idag har vi andra möjligheter att lära oss läsa och skriva på samma sätt, men traditionerna har vi med oss (se exemplen från gymnasieproven ovan).

Värderingen av manliga respektive kvinnliga texter hänger ihop med ämnesval och språk Det är i princip fortfarande män som experimenterar mest med form och språk, och kvinnor som skriver berättelser om relationer och hemliv.

Det finns en hel del undantag. Vi är på väg. Nästa gång du ska skriva något, så kanske det är bra att försöka lyfta blicken en aning och fråga sig: Hur skulle en man ha skrivit om detta? Hur skulle en kvinna närma sig det här ämnet? Inte för att man ska försöka göra sig till en annan än den man är, utan för att börja reflektera och ifrågasätta de mönster som är så invanda att vi ofta inte ser dem själva.

© Lilian Perme



Warning: mysql_num_rows(): supplied argument is not a valid MySQL result resource in /var/www/web16/web/forum_inl_a.php on line 78
Ditt inlägg i detta ämne:
Ditt namn:
Din E-post:
Inlägg:
Säkerhetskod:
  OBS! Fyll i koden som syns i bilden nedan.
Ditt inlägg kommer annars inte att sparas! För säkerhets skull, kopiera texten innan du skickar.


security image
 

 Denna eHandel har producerats av guru.se