Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






Tillbaka till Diskussionsämnen

Förlagets historia del 3
07 Jun 2007 Göran Lundin
TÄLTANDE UTSTÄLLARE

”Bokmässan i Göteborg är ett måste!”

Det fick vi – Göran Burén och jag – ofta höra sedan vi bildat Ord&visor 1992. Problemet var att vi var lika mycket noviser när det gällde bokmässor, som när det gällde bokutgivning. Dessutom hade vi inga pengar. Första året fick därför bli en riktig lågbudgetvariant. Vi bokade två kvadratmeter och ett bord. Sedan packade vi tält och sovsäckar och åkte mot Göteborg. Generatorn på min Toyota minibuss lade av redan utanför Örnsköldsvik, men snälla reparatörer hjälpte oss så att vi bara blev ett dygn försenade.

Vi slog upp vårt tält på en campingplats inte långt från mässan. Det var kallt på kvällarna med vi sov gott i våra sovsäckar, anpassade för norrländskt klimat. Tältandet gjorde att vi fick uppmärksamhet i media. Förmodligen var vi de enda mässdeltagarna som levde så spartanskt.
En kväll var jag ute och motionerade i det angränsande skogsområdet och sprang vilse. När jag äntligen stötte på ett elljusspår i närheten av campingplatsen, uppenbarade sig en så kallad kamphund framför mig. På en höjd intill hörde jag vrål och skrik. Jag tog inga risker utan klättrade raskt upp i ett träd. Där satt jag åtminstone en timme innan kamphunden behagade avlägsna sig.

Själva bokmässan då? Vi sålde en del, men framförallt knöt vi kontakter och träffade på likasinnade. Trots vår magra kassa hade vi väldigt roligt. Vi beslöt oss för att återkomma året därpå, bättre rustade.

I den rustningen ingick bland annat min son Simon, som hade med sig sin vodoutrumma från Haiti. Om inte han kunde väcka uppmärksamhet kunde ingen. Problemet var bara att det är förbjudet med musik i montrarna. Det finns en viss logik i det, eftersom det annars snabbt skulle bli ett öronbedövande oväsen överallt.

Simon kom snabbt i stämning och drog storpublik. Vakter och funktionärer kom också rusande. Varningar utdelades. Jag förmanade pliktskydligast en besviken Simon, men så fort vi vände ryggen till började han dunka. Vi var ytterst när att bli utkastade, men mellan varven hade vi mycket folk i montern. Det fanns ett förlåtande drag över den skickligt trummande tolvåringen.

Den här gången hade vi beslutat oss för att inte ha med oss några böcker hem. På söndagen började vi därför rea ut det vi hade kvar till vrakpriser. Faktum var att vi stundtals hade köbildning – bokrea går hem, även på en mässa. Inte en bok i minibussen, när vi gled hem genom natten. Tänk så många vi lyckliggjort!

Vi fortsatte att åka på mässor – dock inte varje år. Ambitionsnivån ökade och kostnaderna drog iväg. Jag misstänker att konkurrensen också blev allt hårdare. För att sälja böcker och väcka uppmärksamhet på en bokmässa måste man ligga i hela tiden. Det är en extremt självförbrännande process. Min röst brukar vara väck en tid efter och mentalt är man som en urvriden trasa. Men jag kan också med glädje minnas när vår författare Helmi Erving Odelberg gick omkring framför montern, med skylten ”Finskt krigsbarn” runt halsen. Samma typ av skylt hon hade när hon kom till Sverige som liten.
Det var inte klokt vad hon sålde av sin nya bok, ”Hälytys – ett finskt krigsbarn berättar”. Den marknadsföringen gick verkligen hem. Många andra som kommit hit som krigsbarn gav sig tillkänna.

Senaste gången vii medverkade, var uppslutningen från förlagets författare stor – alla utrustade med klart lysande gula tröjor med förlagets logo. De syntes över hela mässområdet. Birgit på förlaget – Norsjöbruden -hade ordnat med skorpor från Kvarnåsens bageri och sista dagen reade vi skorpor och böcker tillsammans. Återigen blev det närmast rusning, men jag är fortfarande osäker på om det var skorporna eller böckerna som drog kunder.

Numera nöjer vi oss med att hjälpa till andras montrar. I år ska vi ansvara för bokförsäljningen i i Norr- och Västerbottens-montern. Det känns som en helt lagom nivå och andra – med månadslön - står för all tungrodd logistik. Det är nästan så att jag ser fram emot mässan. Senaste gången det begav sig, lovade jag mig själv – aldrig mer!

Men, som någon klok person sagt, man ska aldrig säga aldrig!

Göran Lundin


Warning: mysql_num_rows(): supplied argument is not a valid MySQL result resource in /var/www/web16/web/forum_inl_a.php on line 78
Ditt inlägg i detta ämne:
Ditt namn:
Din E-post:
Inlägg:
Säkerhetskod:
  OBS! Fyll i koden som syns i bilden nedan.
Ditt inlägg kommer annars inte att sparas! För säkerhets skull, kopiera texten innan du skickar.


security image
 

 Denna eHandel har producerats av guru.se