Lägg i kundvagn 256 sid. Inb. Illustrerad Pris: 190 kr

Jag var själv i ett utanförskap ...

"Vad tänker du på när du hör ordet same? Jag associerade uteslutande till klingande renhjordar, samekläder, jojk och vintrigt exotiska platser innan jag började skriva min bok, "Same och lapp i tid och otid". Idag får jag definitivt ett bredare register av associationer i samband med frågeställningen.

Media har bidragit till att sammankoppla samer med positiva exotiska förtecken eller med negativa attribut kopplade till renskötande samer och konflikter i olika sammanhang. Samer är så mycket mer än dessa två aspekter. De är väldigt många och de är olika. De svenska samerna är inte en homogen grupp som tycker och tänker på samma sätt. De är individer med inbördes mycket olika åsikter och förhållningssätt.

En av orsakerna till att jag började arbeta med "Same och lapp i tid och otid" var, att jag alltid, på grund av mitt ursprung, i ett mikroperspektiv, har kunnat identifiera mig med utsatta folkgrupper. Min pappa är spansk och min mamma är finsk. Jag bar ett finskt efternamn fram till mitt giftermål för några år sedan.

Utsattheten under min barndom hörde snarare hemma i ett utanförskap som gällde den finska samhörigheten i det område i Södertälje, där jag växte upp. Här var det väldigt många finsktalande invandrare som hade starka band sinsemellan. Eftersom jag inte kunde språket var jag utestängd från denna gemenskap, samtidigt som jag betraktades som en invandrare av de personer som t.ex. arbetade i skolan. En liknande känsla av utanförskap, har jag förstått att vissa samer upplever, eftersom de av olika anledningar inte behärskar sitt eget språk.

Att arbeta mot fördomar, främlingsfientlighet och rasism har därför varit en naturlig del av min lärargärning. I skolan tar sig detta ofta i konkreta uttryck av olika slag, vilka vi som lärare naturligtvis måste arbeta med för att få till stånd en attitydförändring hos eleverna.

När jag flyttade till Vindeln, i Västerbotten, hamnade jag i renskötande samers vinterbetesland. När eleverna fick den inledande frågan, (Vad tänker du på när du hör ordet same?), blev associationerna i stort negativa, vilket krockade med min dåvarande lite exotiska och mystiska bild av samerna. Utifrån dessa motsatta, fördomsfulla, och okunniga synsätt väcktes min nyfikenhet och så småningom tanken att skriva en bok, om samer, för vuxna. Vi är ju nästan alla föräldrar och vi påverkar våra barn med våra åsikter. Även lärare i skolans värld är ansvariga för att motarbeta, att elever har fördomar och ingenting vet om samer och samernas historia."
Helena Carlsson

Utdrag ur första kapitlet,
"Varför skriva en bok om samer?

"En vinterdag kom det en vikarierande lärare till en skola i Vindelns kommun. Han var en av många som pendlade från Umeå till en av kommunens skolor. Han var arg och upprörd, eftersom han hade kommit för sent till sin första lektion. Orsaken till detta var att han hade blivit hindrad av en flock renar. Vid tiden för förmiddagens fikarast hade hans irritation ännu inte lagt sig, och han slängde sig ner i en stol i lärarrummet. Han deklarerade upprört, att det var märkvärdigt att renarna måste hålla till just där bilarna skulle köra.

Det blev alldeles tyst i rummet. Nästan all personal visste, att en av lärarna också var renägare. Alla tittade på henne. Hon tittade tillbaka och sade med trygg och lugn stämma:

- Vad konstigt det är att man måste dra vägarna där vi alltid har haft våra bästa renbetesmarker."

( Röster från ett lärarrum i Vindelns kommun)