Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 







Kristina Kallen

Kristina Källén
skriver om
Livsögonblicket

Lägg i kundvagn 290 sid. Inb.
Pris:
230 kr

Läs ett utdrag!


Jag blev författare för att
min berättelse måste skrivas ner

Jag är uppslukad av det mänskliga minnet.  Av olika skäl vill jag berätta om det. Till exempel för att vi alla kan lära sig mer om oss själva genom en bättre förståelse av hur minnet fungerar.

Min forskningsgrupp påbörjade för några år sedan ett nytt projekt där målet var att avbilda hur minnet arbetar. Jag deltog själv i olika undersökningar som var del i projektet. Med mitt huvud instoppat i sjukhusets enormt starka magnetkamera låg jag och tänkte på hur jag hämtat min tidning samma dags morgon. Blickstilla koncentrerade jag tankarna på min dagliga promenad mellan huset och vår röda brevlåda som står längs med en grusväg invid strandkanten. När jag i tankarna plockade fram minnesbilderna från min återkommande morgonrutin aktiverades mina nervceller i de centrala delarna av hjärnan. Det var den processen vi ville omvandla till synliga bilder.  Projektet har idag skrivits samman och andra projekt har tagit över. Min arbetsdag är delad mellan forskning och patientarbete på neurologiska kliniken i Lund.

Under de år jag arbetat med minnesforskning har jag samtidigt skrivit ner en berättelse om de händelser som förändrade mitt liv.  Behovet att skriva började när jag läste en sjukhusjournal som var dikterad och nedskriven fyrtio år tidigare. Läsningen tvingade mig att skriva ner historien om min mors kamp mot bröstcancer, det gick inte låta bli.  Jag blev författare för att min berättelse måste skrivas ner. I texten låter jag minnen av vad som hände mig och mina syskon följa journalens kronologi. Skrivandet bara ökade min fascinering över minnets komplexitet. Vi syskon blev efterhand mer och mer varse om hur olika vi mindes, att det var olika saker som fastnat i vars och ens minne, och att helt olika versioner av samma händelse sparas hos var och en av oss.

Den sjukvård som skildrades i textens korthuggna syntax från 1960-talet journalskrivande framstår som mycket annorlunda i jämförelse med den vardag jag som läkare arbetat i under 2000-talet. Den tekniska utvecklingen utgör förstås en otrolig kontrast mellan tidsperioderna. En annan avgörande skillnad finns mellan hur sjukvården förhåller sig till de psykosociala konsekvenserna av svår sjukdom, nu jämfört med då. Ett område där vi inom vården fortfarande har mycket kvar att lära oss för att förbättra omhändertagandet av våra patienter.

Jag är född på 1950-talet och växte under min ungdom upp med engagemanget av en växande kvinnorörelsen under 1970-talet. Vi femtiotalister har idag fyllt femtio och kan se tillbaks på hur det blev med jämställdheten under familjebildningen med de intensiva småbarnsåren och med yrkeskarriären i våra liv. Det är vår tur att beskriva våra visioner för att sedan jämföra dem med verklighetens utfall, att försöka förmedla vad vi lärt oss till kommande generationer. I min debutroman gör jag en första ansats. Jag vill berätta en sjukhistoria, en kvinnohistoria, en släkthistoria och en skildring av en tidsepok.