Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






Jacques Roumain
Daggens härskare

Lägg i kundvagn 224 sid. Inb. Pris: 190 Kr

Jacques Roumain föddes i Port-au-Prince, Haitis huvudstad, den 4 juni 1907.

Hans familj tillhörde det övre skiktet av Haitis bourgeoisie. Det var denna krets som utgjorde rekryteringsbasen för de höga tjänstemännen, ambassadörerna, ministrarna och de militära cheferna. Den helt franska kultur som präglade dem påminner om L'ancien régime (Frankrike före revolutionen 1789). Ett talesätt lyder: "På Haiti talar man inte niggerfranska, här talar man högfranska."

Flickorna väntade sig att finna en förmögen make, pojkarna inriktade sig till en början på att göra karriär inom medicinen eller juridiken.

Jacques Roumain avvek inte från den traditionen: så snart han tagit sin studentexamen begav han sig till Europa för att fullborda sina studier. Han anpassade sig till studentmiljön i Paris men vistades också i Schweiz, England, Tyskland och Spanien.

Var Haiti långt borta från honom? Inte så värst: det var främst etnologin som var hans stora passion. Indigènism (ungefär det inhemska, det infödda), frågan om en haitisk identitet, debatterades vid den här tiden bland Haitis intellektuella. För alla som var emot den amerikanska imperialismen (USA ockuperade Haiti mellan 1915-1934) restes frågan: på vilka ekonomiska, sociala och kulturella grundvalar vilar ett reellt oberoende för Haiti?
Jacques Roumain engagerade sig djupt i detta och närmade sig snart marxismen.

Att ansluta sig till Marx var inte riskfritt. När Jacques Roumain återvände till sitt hemland kastade han sig in i den politiska kampen. Framförallt väckte han de ungas entusiasm. År 1934 grundade han Haitis Kommunistiska parti, som snart förbjöds. Han arresterades ett antal gånger, dömdes till långa fängelsestraff och tvingades leva i landsflykt under flera år.

För Jacques Roumain gick klasskampen helt naturlig hand i hand med försvaret av de nationella värdena.

1941 var han tillbaka i Haiti och 1943, under brinnande krig, utsåg president Lescot honom till chargé d'affaires i Mexiko, möjligen för att ha honom på bekvämt avstånd. Det var också där han avslutade arbetet med Gouverneurs de la Rosée (Daggens härskare på svenska). Likt sin huvudperson Manuel återvände han till Haiti där han överraskande avled 1944, bara 37 år gammal. Gouverneurs de la Rosée utkom postumt samma år. Den finns också i engelsk översättning.

Hans litterära produktion omfattar ett flertal diktsamlingar, fyra romaner och ett stort antal essäer och artiklar. Han räknas som Haitis främste författare och är också dess mest internationellt kände.

Läs ett utdrag!

 





 

"Jordarbetarna i Fonds-Rouge svingar sina hackor mot den motsträviga jorden för att skapa åkermark. I samma syfte svingar Lillvattnetborna sina spadar för att dika ut myrarna.

Didrik är visionären, som vill rädda Lillvattnet genom att dra dit jernbanan från Schwerje. Manuel, visio-nären, låter byborna ta ut framtiden i förskott när han be-skriver vattnets välsignelser och vill rädda Fonds-Rouge genom att dra dit vatten från berget.

Larivoire, Fonds-Rouge's ledare, har samma auktoritet som Moses.

I det politiska engagemanget finns det ju också stora likheter mellan Jacques Roumain och Sara.

Birgitta Holm har i sitt stora arbete om Sara Lidman kallat en avdelning "Byn i världen".

Jag tror att Sara Lidman skulle ha känt sig hemma i Fonds-Rouge, "en by i världen", där hon stått på de förtrycktas och förtrampades sida, på samma sätt som hon gjort när hon skildrat byar i Vietnam och Afrika."

Jan Larsson, översättare


 Denna eHandel har producerats av guru.se