Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 






Helljusensamhet

Levlin, Kurt

Klimatsmarta dikter

Det kan behövas en inledande presentation: ”Helljusensamhet” är Kurt Levlins (1961) tredje bok och första diktsamling. Han är uppvuxen i Nykarleby och numera bosatt i Lycksele, där han jobbar som bibliotekarie.
Dikterna får mig att associera till Mårten Westö, kan det vara en generations- och könsgrej? Ett utmärkande drag hos Levlin är hans cerebrala hållning och existentiella intresse.
Det finns en drivenhet att närma sig vardagssituationer filosofiskt, om det så gäller förkylningar och matuppköp på ICA, månatliga bokbussfärder eller barnets snabba sorg över Tamagochins död.

Det är som om själva gränsen för det vetbara ständigt måste uppsökas för att betraktas i sekulär förundran: ”Visst är det konstigt hur lite vi vet om oss själva?” Och som om denna gräns måste utforskas med teknisk-vetenskapliga metoder som ter sig lika absurda som giltiga.
Centralt i dikterna är spelet med perspektiv som försiggår såväl på det kompositoriska som tematiska planet. Betraktandet sker från olika rumsliga positioner, i temporala föregripanden och tillbakablickar, i hypotetiska och parallella situationer. Höjdrädsla och utkiksplatser, kikare, backspeglar och svängdörrar är viktiga element.

Diktarperspektivet växlar subtilt mellan allvetande och anonymisering i förhållande till människor, vilkas sårbarhet hanteras med respekt. Inte minst barns och ungdomars.
Uppmärksamheten på ”den andra” är samtidigt ett engagemang i det egna, det är inte så stor skillnad; sambanden finns där:

”/… Hur många är ni där ute som / precis som jag brukar tänka att vore det inte / för all den här betongen skulle allt ljuset om / kvällarna komma från en och samma lampa?”

Man kan läsa raderna som ett uttryck för det beroendeförhållande vi egentligen har till varandra i en globaliserad värld med begränsade energitillgångar. Ekologiskt medveten är Levlin också när han med viss ironi skriver så kallad ”klimatsmart dikt”.

Ja, ett viktigt inslag är det metaperspektiv på diktande som ofta anläggs:

”detta är en bra plats för poesi: en älvkrök, en / P-skylt, en 45 minuters lunchrast. / 131 101 km, så långt har jag färdats för att ta mig hit. / Lufttrycket i de fyra däcken är 4,5 bar. / Det regnar./”

Citatet visar också på författarens signifikativa användning av siffror som mått på avstånd, tid, volym, vikt, temperatur, antal, valuta…
Imitationen av facklitterär stil och teknologiskt språkbruk åstadkommer i sitt sammanhang en paradoxal verkan av desto fragilare mänsklighet.
”Helljusensamhet” är en neologism som får stå för olika saker i dikterna: ett osagt ”äktenskapsord”, en bilterm, en poetisk fråga. Ordet söker sitt innehåll – och man förstår att det måste vara den vägen och inte tvärtom.

Diktsamlingen kräver sina omläsningar, den är inte alldeles lätt att få grepp om.
Men jag börjar tycka allt bättre om den.

Anna Möller-Sibelius
Vasabladet 5/9-2010