Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 







Tusen år i Lappmarken
Av Ryd, Lilian, Cramér Tomas


Tusen år i Lappmarken är en spännande och lättläst introduktion till Lapplands fascinerande historia. Lappmarken har varit det oblodiga slagfältet, där konflikter om naturresurser och riksgränser hanterats med hjälp av juridik och skatter, handel och kyrkbyggen.

Författaren Lilian Ryd och den legendariske juristen Tomas Cramér ger i sin bok en både begriplig och fängslande skildring av hur Nordskandinaviens komplicerade förflutna påverkar det samiska och det svenska samhället än idag.

Tillägg till kapitel 11. Här visar vi att 1608 års landslag är giltig och relevant för de samiska rättigheter som ska behandlas i Girjasmålet i Högsta Domstolen hösten 2019.

1608 års landslag befäster samisk äganderätt idag
Johan III utgav 1584 ett starkt kungabrev om samernas rätt till land och vatten ända till Ishavet. Karl IX bekräftade detta i flera kungabrev om skattemannarätt, och framför allt i sin landslag 1608. Där fastslog kung Karl att domare hade rätt att döma efter kungliga brev, alltså bland annat Gustav Vasas brev år 1526, 1543 och 1551. De föreskrev att svensk lag gällde för samerna, samt att samerna hade äganderätt till land och vatten. Dessa samiska rättigheter bevakades av lagmannen för Lappland, som fram till 1654 var den inflytelserike Axel Oxenstierna.
Landslagen av 1608, med dess förmånliga villkor för samerna, befästes sedan på nytt av kung Fredrik I år 1736. Kung Fredrik stadfäste då 1734 års landslag, vilket innebar att 1608 års landslag fortsatte att gälla. Den samevänliga inställningen i landslagen formulerades på nytt 1993, då en ny lag bekräftade urminnes hävd för samerna.
I Gällivare tingsrätts dom i Girjasmålet 2016 bekräftades vad också de stora utredningarna i Altevatnmålet i Norge och Skattefjällsmålet hade kommit fram till, nämligen att den samiska befolkningens rätt till land och vatten erkändes som privaträtt-civilrätt, urfolksrätt i grundlag. Domen i Girjasmålet överklagades som väntat av svenska staten. Hovrätten för Övre Norrland valde i sin dom 2018 en delvis annan linje än tingsrätten. Både samebyn och svenska staten har överklagat Hovrättens dom till Högsta domstolen. Målet kommer att behandlas i HD hösten 2019.
Redan år 1977 erkände Sveriges riksdag, i bifall till en proposition om samlade insatser för samerna, deras ”särskilda ställning som ursprunglig befolkning” i Sverige. Det kan definieras som autokton minoritet, det vill säga en etnisk grupp som bott och försörjt sig i ett land sedan urminnes tid.

Recension I Sundsvalls Tidning
Recension i Aftonbladet
Recension i Hallandsposten
Recension i Samefolket

Kartonnage, 256 sid. Stort for Utg. 12
ISBN: 978-91-86621-30-8
Pris: SEK 260.00