|
"- Ska du ta och räkna penninga,
gosse?
Hjalmar Hjukström har kommit för att nasa. Han säljer saker
ur väskor som är de största
jag har sett.
Plånboken är också rekordstor.
Det är massor av hundralappar och femtilappar och tior och femmor.
Skrynkliga och släta om vart annat.
Jag sorterar sedlar för sig och slantar för sig, det tar tid
att räkna och jag måste börja om och skriva upp hur det
var. Men till sist är jag klar.
- He är fyra tusen tvåhundrasexti kroner å tjufem öre…
- Det var bra gjort!
Han skrattar och torkar sig runt kinderna med en näsduk som börjar
vara ganska smutsig.
Under tiden har han lossat remmen runt
den väska som han släpat in i köket. Resten har han kvar
på en cykel med däck nästan lika grova som på en
skottkärra.
Från väskan ramlar det ut skjortor, kalsonger, byxor, tyger,
strumpor och allt möjligt annat.
Att det kan rymmas så mycket i en enda väska?
Farbror Hjukström har varit hit förut. Flera gånger.
Hjukström bor egentligen uppåt Sorsele-hållet, i Lomselenäs.
Men han cyklar runt och nasar varje vår och höst. Mitt i sommaren
hälsar han på hos en fjälla.
- Hon har ett gods i Västergötland… Det är stort som halva
Barsele. Och som det växer
där! Vete och råg och jordgubbar och… ja, hon är rik hon!
Farbror Hjukström verkar glömma bort att han ska sälja
grejer när han kommer i gång
att prata om sin fjälla. Men mamma plockar bland allt som rasat ut
på golvet. Hon väljer ut en flanellskjorta till pappa och några
långkalsonger.
- He behövs allti nya kläder, säger hon och gräver
fram sin plånbok ur handelsväskan i
klädgarderoben.
- Hur äre ve n´Olof? Frågar Hjukström. Jag hörde
däri Elmers att han har hamnat i
Umeå?
Mamma berättar. Hjukström ser på henne och vill att hon
ska hälsa till pappa och att det säkert kommer att bli bra.
När Hjukström kommer till byn
bor han alltid hos farbror Elmer och faster Lina. Det är som att
de alltid kan tränga ihop sig om det skulle behövas.
Han äter så det är inte klokt. "Han kan stoppa i
sig en sik i en enda tugga!" Det har Tommy berättat. Tommy är
min kusin Solveigs pojke.
Tommy brukar också bo hos faster Lina ibland. Några veckor
på somrarna eller över jul. Egentligen bor han med sin mamma
och styvpappa i Tresund.
En styvpappa är inte ens riktiga pappa. Tommys riktiga pappa finns
ända i Stockholm.
Jag vet inte varför hans riktiga pappa har flyttat dit. Det låter
konstigt att man inte vill bo där man har sin egen pojke?
Jag vet då ingen annan som har gjort på det viset.
- Nä du pojk, säger Hjukström och torkar sig i mungipan.
Nu ska du ha för att du var så
duktig på å räkna penninga! Nånting tocke här,
kanske?
Han gräver med tjocka fingrar i ett fack med småsaker. Där
finns kammar, säkerhetsnålar, knappar och mycket annat. Kammarna
är av plast och glittrar. Jag får en kam som är vinröd.
På något underligt sätt får han allt att rymmas
i väskan igen. Men jag förstår inte hur han orkar cykla
omkring med den och två andra lika stora väskor?
Själv måste han dessutom väga hundratjugo kilo. Minst.
Och varför har han mer än en väska? När öppnar
han egentligen de båda andra?
Än har jag aldrig sett att han har hunnit ta in mer än den första
väskan."
|
|